Det går bra nu

På samma dag, inom loppet av några timmar lyckades jag bocka av två av målen för 2012.

Lägenhet och jobb. Och mår fortfarande fantastiskt. Livet leker. Och jag bara ler.

Okeeeej?

Fick en kommentar på förra inlägget. Anonym såklart. Vet inte vad denne fegis ville få ut av att skriva så.

Är det någon som har problem med mig eller vad jag gör så stå för dina åsikter eller håll dom för dig själv. Men göm dig inte bakom anonymitet ditt fega kräk.

Mål 2012

Eftersom det gång på gång är  bevisat att löften inte funkar så kör jag med målsättningar. Vad vill jag åstadkomma med det här året och var vill jag vara om ett år?

* Tillsvidare eller i alla fall ett längre vikariat som sjukgymnast.

* Skaffa mer kunskap och erfarenhet för att bli en bättre sjukgymnast.

* Hitta lägenhet

* Fortsätta må fantastiskt bra och äga mitt eget liv som jag gjort under senare delen av hösten

* Komma längre i volontärplanerna med Sara

2011 i korthet.

Gör en comeback i bloggen för att sammanfatta och reflektera över året som gått.

* Jag utmanade min koordination, taktkänsla och smidighet genom att ta lektioner i Showdance. Avslutades med en lätt kaosartad uppvisning i Bombardier. Men jag gjorde det. Utmana sig själv = utveckling.

* Avslutade mitt styrelseengagemang i den prisbelönta studentidrottsföreningen VSIF och sjukgymnasternas studentförening Stretch. Det ena jobbigare än det andra. Stretch fortsätter att utvecklas av efterträdarna. VSIF kanske nådde sin topp under vår period?

* Skrev en C-uppsats, tog sjukgymnastexamen och blev Leg. sjukgymnast. Fick mitt första sjukgymnastjobb. Kom fram till att jag älskar mitt yrkesval. Längtar efter att utvecklas mer.

* Startade min idrottsmedicinska karriär. Jobba med elitfotboll och elithandboll. Fick ökat självförtroende som sjukgymnast av allt beröm. Grät av lycka och ökade självförtroendet ännu mer efter att ha varit en av fyra aktuella som heltidsanställd för ett elitlag. Var fortfarande lycklig även om jag inte fick jobbet. Nyutexaminerad men jag slogs mot erfarna och utbildade sjukgymnaster.

* Blev kär. Blev sårad, besviken. Blev lycklig. Kom till insikt om vissa saker kring mina relationer. Införde "dejtförbud" pga insikterna. Slut på halvdana försök. 100% eller inte alls. För jag klarar mig själv, jag behöver inte vem som helst. Jag behöver någon speciell. Nästa gång ska det vara på riktigt. För att jag vill och inte för att jag saknar någon.

* Under hösten hittade ett självförtroende och en trygghet i mig själv som jag inte haft förut. Viktigaste personliga utvecklingen på väldigt, väldigt länge. En ego-höst. Gjorde slut med mina kroppsnojor och komplex - insåg att jag faktiskt ser förbaskat bra ut. Trots att allt inte passar ideal-mallen. Men ärligt talat så bryr jag mig inte ett smack om idealen längre.

* Gick från ett ganska pendlande humör med höga berg och djupa dalar till ett inre och stabilt lugn.

* Var på Kefalonia, i London och i Berlin. Ett bra res-år!

* Hamnade i jobbsökarträsket och lärde mig den tuffa verkligheten som sjukgymnast. Få jobb och många som slåss om tjänsterna. I perioder tappade jag självförtroendet som sjukgymnast och började tvivla. Hittade tillbaka till säkerheten - det är sjukgymnast jag ska vara, inget annat.

* Började planera för en framtida volontärresa med min andra hälft.


Ord som sammanfattar 2011: Personlig utveckling. Insikter. Trygghet. Självförtroende. Bussresor.

I nästa inlägg kommer mina mål för 2012.

Berlin

Har fortfarande fullt upp med att njuta av livet. Skön känsla. Aldrig mått bättre än denna höst.

Tänkte bara säga att jag drar till Berlin denna vecka. Ha en go vecka i Sverige

Lovely

Har fullt upp med att njuta av livet. Mår toppen. Bättre än någonsin tror jag. Trots att mitt vikariat går ut om en vecka. Trots att det blir tillbaka i jobbsökarträsket. Trots att jag bor på övertid i lyan och inte lyckas komma vidare. Trots en massa annat. Men vad gör det om hundra år? Jag mår bra.

Åter en annan gång. Puss

Stora planer

Det som hör blogglivet till är ju att springa på möten, gärna i kombination med lunch. Det var precis vad den här storbloggaren sysslade med under fredagen: Lunchmöte. Planeringsmöte.

Några ord som sas: Volontär. Afrika. Asien. Sydamerika. Minst en månad, förmodligen mer. JA!

TAGGA

Sitter och försöker tagga till inför en träningsdejt följt av lunch på stan.
Det är hårt att vara timvikarie/lagsjukgymnast/arbetslös.
Fina fredag.

Måndagslyx

Jag älskar mig själv när jag producerar 40-talet kanelbullar. Ett stort glas iskall mjölk till. Jag njuter.

Sa jag att jag älskar mig själv? Nu är frågan om jag ska vara generös och bjuda grabbarna på träningen imorrn eller om jag ska vara ego och stoppa det mesta i frysen. Dom vann ju trots allt igår och jag fyller snart år - men å andra sidan är det sjukt gott.

Så dela med sig eller snåla? Det är frågan..

Back on track

Efter den senaste perioden där humöret och livsglädjen pendlat upp och ner som en jojo känns det nu som jag har landat på fast mark igen. Känns som ett inre lugn, allt som hänt nyligen har gjort förbannat ont för stunden men när smärtan lagt sig så är det ändå rätt.

Jag ler inifrån och ut och inte bara på ytan. Det var inte menat så, jag ska gå åt ett annat håll. Ryggsäcken är packad, termosen fylld med nybryggt kaffe och jag är beredd att vandra min egna väg.