Livet som sjukgymnast

Okeeeej?

2012-02-05T14:21:00.000+01:00

Fick en kommentar på förra inlägget. Anonym såklart. Vet inte vad denne fegis ville få ut av att skriva så.

Är det någon som har problem med mig eller vad jag gör så stå för dina åsikter eller håll dom för dig själv. Men göm dig inte bakom anonymitet ditt fega kräk.

Mål 2012

2012-01-15T23:04:00.000+01:00

Eftersom det gång på gång är bevisat att löften inte funkar så kör jag med målsättningar. Vad vill jag åstadkomma med det här året och var vill jag vara om ett år?

* Tillsvidare eller i alla fall ett längre vikariat som sjukgymnast.

* Skaffa mer kunskap och erfarenhet för att bli en bättre sjukgymnast.

* Hitta lägenhet

* Fortsätta må fantastiskt bra och äga mitt eget liv som jag gjort under senare delen av hösten

* Komma längre i volontärplanerna med Sara

2011 i korthet.

2012-01-02T00:49:00.003+01:00

Gör en comeback i bloggen för att sammanfatta och reflektera över året som gått.

* Jag utmanade min koordination, taktkänsla och smidighet genom att ta lektioner i Showdance. Avslutades med en lätt kaosartad uppvisning i Bombardier. Men jag gjorde det. Utmana sig själv = utveckling.

* Avslutade mitt styrelseengagemang i den prisbelönta studentidrottsföreningen VSIF och sjukgymnasternas studentförening Stretch. Det ena jobbigare än det andra. Stretch fortsätter att utvecklas av efterträdarna. VSIF kanske nådde sin topp under vår period?

* Skrev en C-uppsats, tog sjukgymnastexamen och blev Leg. sjukgymnast. Fick mitt första sjukgymnastjobb. Kom fram till att jag älskar mitt yrkesval. Längtar efter att utvecklas mer.

* Startade min idrottsmedicinska karriär. Jobba med elitfotboll och elithandboll. Fick ökat självförtroende som sjukgymnast av allt beröm. Grät av lycka och ökade självförtroendet ännu mer efter att ha varit en av fyra aktuella som heltidsanställd för ett elitlag. Var fortfarande lycklig även om jag inte fick jobbet. Nyutexaminerad men jag slogs mot erfarna och utbildade sjukgymnaster.

* Blev kär. Blev sårad, besviken. Blev lycklig. Kom till insikt om vissa saker kring mina relationer. Införde "dejtförbud" pga insikterna. Slut på halvdana försök. 100% eller inte alls. För jag klarar mig själv, jag behöver inte vem som helst. Jag behöver någon speciell. Nästa gång ska det vara på riktigt. För att jag vill och inte för att jag saknar någon.

* Under hösten hittade ett självförtroende och en trygghet i mig själv som jag inte haft förut. Viktigaste personliga utvecklingen på väldigt, väldigt länge. En ego-höst. Gjorde slut med mina kroppsnojor och komplex - insåg att jag faktiskt ser förbaskat bra ut. Trots att allt inte passar ideal-mallen. Men ärligt talat så bryr jag mig inte ett smack om idealen längre.

* Gick från ett ganska pendlande humör med höga berg och djupa dalar till ett inre och stabilt lugn.

* Var på Kefalonia, i London och i Berlin. Ett bra res-år!

* Hamnade i jobbsökarträsket och lärde mig den tuffa verkligheten som sjukgymnast. Få jobb och många som slåss om tjänsterna. I perioder tappade jag självförtroendet som sjukgymnast och började tvivla. Hittade tillbaka till säkerheten - det är sjukgymnast jag ska vara, inget annat.

* Började planera för en framtida volontärresa med min andra hälft.

Ord som sammanfattar 2011: Personlig utveckling. Insikter. Trygghet. Självförtroende. Bussresor.

I nästa inlägg kommer mina mål för 2012.

Berlin

2011-12-06T13:36:00.000+01:00

Har fortfarande fullt upp med att njuta av livet. Skön känsla. Aldrig mått bättre än denna höst.

Tänkte bara säga att jag drar till Berlin denna vecka. Ha en go vecka i Sverige

Lovely

2011-11-03T23:24:00.000+01:00

Har fullt upp med att njuta av livet. Mår toppen. Bättre än någonsin tror jag. Trots att mitt vikariat går ut om en vecka. Trots att det blir tillbaka i jobbsökarträsket. Trots att jag bor på övertid i lyan och inte lyckas komma vidare. Trots en massa annat. Men vad gör det om hundra år? Jag mår bra.

Åter en annan gång. Puss

Stora planer

2011-10-15T13:55:00.000+02:00

Det som hör blogglivet till är ju att springa på möten, gärna i kombination med lunch. Det var precis vad den här storbloggaren sysslade med under fredagen: Lunchmöte. Planeringsmöte.

Några ord som sas: Volontär. Afrika. Asien. Sydamerika. Minst en månad, förmodligen mer. JA!

TAGGA

2011-10-14T09:07:00.000+02:00

Sitter och försöker tagga till inför en träningsdejt följt av lunch på stan.
Det är hårt att vara timvikarie/lagsjukgymnast/arbetslös.
Fina fredag.

Måndagslyx

2011-10-10T18:51:00.001+02:00

Jag älskar mig själv när jag producerar 40-talet kanelbullar. Ett stort glas iskall mjölk till. Jag njuter.

Sa jag att jag älskar mig själv? Nu är frågan om jag ska vara generös och bjuda grabbarna på träningen imorrn eller om jag ska vara ego och stoppa det mesta i frysen. Dom vann ju trots allt igår och jag fyller snart år - men å andra sidan är det sjukt gott.

Så dela med sig eller snåla? Det är frågan..

Back on track

2011-10-09T12:24:00.000+02:00

Efter den senaste perioden där humöret och livsglädjen pendlat upp och ner som en jojo känns det nu som jag har landat på fast mark igen. Känns som ett inre lugn, allt som hänt nyligen har gjort förbannat ont för stunden men när smärtan lagt sig så är det ändå rätt.

Jag ler inifrån och ut och inte bara på ytan. Det var inte menat så, jag ska gå åt ett annat håll. Ryggsäcken är packad, termosen fylld med nybryggt kaffe och jag är beredd att vandra min egna väg.

Look alike?

2011-10-08T11:45:00.000+02:00

För att fortsätta på samma spår som föregående: "mamma säger". Hon tycker att jag liknar en viss tecknad figur väldigt mycket. Och när jag nu tittar tillbaka på senaste inläggen kan jag nog hålla med. Humörsvängningar deluxe?

Och med tanke på bloggens namn så måste jag ju ha med Galenskaparnas version också

Så, är jag en Linus på linjen kanske?

Citat

2011-10-08T00:29:00.003+02:00

Det som sker, det ska så ske.

-Morfar, enligt min mamma

Kloka ord

2011-10-06T11:35:00.000+02:00

Ramlade över ett citat idag:

"If you're not failing,

you're not trying hard enough"

- Jillian Michaels

Sant. För varje misslyckande så kommer man närmre ett lyckande. För varje missat mål kommer man närmre en fullträff. Den riktiga mästaren är den som reser sig igen efter att gång på gång blivit knockad till marken.

Idrottsmedicin

2011-10-04T12:05:00.001+02:00

Någon gång i framtiden ska jag till Lund och läsa Masterprogrammet i idrottsvetenskap, Idrottsmedicin. Jag har varit inne och läst om programmet flera gånger och det känns bara mer rätt.

"I programmet ingår kurser på avancerad nivå inom t ex idrottsmedicin, idrottspsykologi, idrottssociologi, biomekanik, näringslära, organisationskunskap, ledarskap och idrottsetik".

Jag har ställt mig i bostadskö i Lund. Hela jag är inställd på att läsa detta. Men inte nu. Inte än. Jag behöver skaffa mig erfarenheter, kött på benen och jobba först. I framtiden, obestämt antal år, så SKA jag.

Tills dess så finns det mycket annat jag vill prova på i min karriär. Barnsjukgymnast var hur kul som helst och något jag vill jobba med i framtiden. Jag gillade månaden inom Försvarsmakten. Mitt sommarvik. trivdes jag jättebra på. Det finns tusen möjligheter.
Men det var idrotten som lockade mig till sjukgymnastutbildningen och tack vare mitt extrajobb i ett fotbollslag, och mest tack vare min handledare Pentti så brinner den lågan starkare än övriga.

Nu när jag tvivlade på min förmåga som sjukgymnast fick jag höra de rätta orden av Pentti.
Jag är en av de bästa studenter han haft.
Jag klarar sjukgymnastikens grunder bättre än många erfarna.
Jag är en av de bästa i Västmanland på tejpning.

Jag kan, jag vill, jag SKA.

When you try your best, but you don't succeed

2011-10-03T20:56:00.001+02:00

Denna gång blir det djupare, personligare och mer utelämnande än vad denna blogg sett förut tror jag. Säkert något som jag inte bör publicera egentligen. Men då denna blogg är främst för mig och för att ventilera mina tankar så tänker jag göra det ändå. Bryr mig faktiskt inte vem som läser eller vad denne tänker och tycker. Detta är jag, take it or leave it, som det heter.

Jag har av olika anledningar väldigt svårt att lita på folk. Framför allt vid något som skulle kunna bli en djupare relation än vän. Jag tror inte på ord, köper inte komplimanger, inbillar mig att det bara sägs utan mening. Varje gång det händer jobbar jag med mig själv. Otaliga ensamma kvällar och nätter har spenderats med att försöka bearbeta mig själv och mitt tvivel. Och visst fungerar det, ju längre tiden går desto mer litar jag på orden och färre tankar slår mig. Jag har nog ännu inte litat på någon till 100% men jag tror att det har varit relativt nära. Jag försöker verkligen. När tankarna kom kväver jag dem. När tvivlet står mig upp i halsen övertalar jag mig själv att jag är larvig. Har insett att det inte är hälsosamt och jobbar stenhårt med mig själv för att förbättra detta.

Tillit för mig är att veta att den andre är ärlig. Jag behöver inte bli överöst med vackra ord och kärleksförklaringar. Jag vill bara att det ska gå att prata med mig. Att någon ska kunna se mig i ögonen och tala till mig. Att det inte ska vara så förbaskat svårt att det man säger och det man gör stämmer överens.

Men uppenbarligen är jag väldigt svår att prata med. Hittills har jag knappt träffat någon som kunnat säga till mig att det inte funkar, att det inte känns bra. Vilket gör att jag i de flesta fall känner mig lurad. Det som gör ondast är inte att banden klipps, att relationen inte fungerar eller inte känns klockren. Sånt händer, jag har själv brutit upp av den anledningen. Det som gör mig fruktansvärt arg, sårad, besviken är sättet jag får veta. För mig finns bara ett sätt och det är öga mot öga. Oavsett om man träffats några veckor, månader eller år. Av respekt för den andre.

Elektronikens förbannade generation.
Tala till mig.

Västerås-oktober

2011-10-03T11:18:00.000+02:00

Jag vet att jag kommer vara kvar i Västerås i en månad till. I två veckor kommer tiden ägnas åt mig själv, träning, vänner, nöjen och fotbollslaget. Därefter ska jag jobba heltid i ca 2,5 vecka. Skönt!

Med andra ord: massor av tid närmsta två veckorna - fritt fram för umgängesförslag.

Planeringen kan komma att ändras då jag väntar olika besked den här veckan. Fast jag lever inte i min kalender längre då jag jobbar på att minska mitt planeringsbehov och stressen det innebär. Lite mer leva för dagen, men med lagom koll på vad som komma skall. Därför ska jag inte tänka på beskeden förrän de kommer.

Gryningsljus?

2011-09-27T20:07:00.000+02:00

Idag kändes det som att jag börjar närma mig en lösning. Idag fick jag en liten mini-aning om framtiden. Jag tror att det ordnar upp sig snart.

Har sökt ett superintressant jobb i Enköping och ett lagom extrajobb i Uppsala, båda inom träning och hälsa men inte sjukgymnast. Hoppas på att få komma på intervju på båda. Får jag jobb i närheten av Västerås kan jag bo kvar och fortsätta med den roliga sysselsättningen i fotbollslaget, plus att jag fått erbjudande om att hjälpa ett handbollslag. Och snart får jag veta om jag tar mig in på Idrottsmedicin i Uppsala.

Ja, jag har en aning om vad jag vill just nu. Så jag faller ner på knä, knäpper mina händer och ber om att ödet vill det samma för mig. Jag har gjort allt i min makt för att styra åt rätt håll, nu är det bara att vänta på utfallet.

Ett ögonblick

2011-09-23T13:14:00.000+02:00

En sekund är allt som krävs. På en sekund kan livet vända om helt, på gott och ont. Man kan aldrig vara beredd på livets nycker. Men allt sker av en anledning. Att jag har den tyngsta hösten hittills i ständig uppförsbacke kanske är förberedelse inför den bästa våren. Kanske för att jag ska uppskatta det bättre när det väl är dags.

Snart är det min tur att glida med och njuta av nedförsbacken. Under tiden ska jag kämpa på uppför, det är då man blir starkare. Mitt liv handlar om mig och därför ska jag ta en ordentlig funderare på vad jag vill göra och var jag vill bo. Resten av det här året ska handla om mig, bara mig.

Arbetslös - del 2

2011-09-21T22:42:00.000+02:00

Nu går jag in i en ny fas. Dags att börja söka andra jobb än sjukgymnasttjänster. För om man inte vill flytta till t ex skånelandet så får man nog leta efter en tillfällig karriär som något annat. Bara att inse att den som berättade om en leg. sjukgymnast som jobbar som tågvärd på SJ inte skojade. Det är verkligheten.

Så nu ska jag fortsätta ta ministeg på vägen mot drömjobbet. Även om det rent ut sagt suger att inte få jobba med det man pluggat i 3 år.

Men om jag får välja mellan att flytta långt bort eller jobba med något annat en period så väljer jag det sista.

Ovisshet

2011-09-14T13:14:00.000+02:00

En av de jobbigaste känslorna som finns är ovissheten. Är man arg så kan man skrika ut det, är man ledsen gråter man men hur ska man hantera känslan av att inte veta?

Hela mitt liv går just nu ut på att leta jobb och bostad. Utan jobb får man ingen bostad. Jag har söker alla möjliga sjukgymnastjobb. Blev kallad på intervju som sen blev avbokad då de redan bestämt sig för en mer erfaren och utbildad sjukgymnast. Utan erfarenhet och vidareutbildning är det svårt att få jobb. Utan jobb är det svårt att ha råd med meriterande utbildningar.

Så vad ska en oerfaren sjukgymnast med endast grundutbildningen i bagaget göra? Jag visste inte att en sjukgymnastexamen var värd så lite. Det kom som en chock efter jag lämnade skolans trygga vrå. Grundutbildningen är som en husgrund - viktig att ha innan man bygger vidare, men värdelös att ha utan resten ovanpå. Man kan inte ha allt från början. Jag vet att jag är en bra sjukgymnast, jag brinner för yrket och ger alltid 100% om någon söker min hjälp. Men jag är rädd för att lågan och passionen jag känner ska slockna. Kunskap och erfarenhet kan man skaffa sig. Men elden, antingen finns den eller inte. Det finns inga högskolepoäng eller kurser i det. Så alla arbetsgivare, de där kurserna och antal år inom yrket kan vem som helst ha och skaffa sig. Men det är ingen garanti för ett bra jobb. Någon som brinner för yrket kommer att göra sitt yttersta för att göra ett bra jobb.

Nu har jag haft min månad. Det har inte varit skönt och avkopplande att vara ledig en period. Inte när ovissheten och oron för framtiden ligger som en klump i bröstet. Känslan av trygghet vore underbar.

Saknad

2011-09-03T23:29:00.001+02:00

Ibland lever jag i nuet, njuter av dagen och kan inte le stort nog. Ibland känns det som att saknaden äter upp mig inifrån och jag vet inte var jag ska ta vägen. Men utan saknad skulle livet inte uppskattas lika mycket, så jag antar att det är en bra känsla. Hand i hand med saknad följer längtan...

Mitt liv som (nästan) arbetslös - del 1.

2011-08-24T19:50:00.001+02:00

Nu startar ett nytt kapitel i mitt liv. För första gången är jag snudd på sysslolös. Tidigare har jag gått på högvarv och kombinerat studier med både betalt och obetalt arbete. Jag har bryggt kaffe och krängt billiga mackor, jag har sorterat militärkängor, varit handbollsledare, nollegeneral, styrelseledamot och nu senast fått prova på livet som sjukgymnast i några veckor. Jag som lätt blir rastlös har trivts med mycket att göra och har ibland tagit på mig mer än vad som egentligen är vettigt.

Men nu har jag bestämt mig för att inte delta i de kurser jag blivit antagen till. Trots att de är sjukt intressanta och säkert skulle stärka min sjukgymnastiska kompetens. Men jag har inte ens fyllt 22 år och behöver inte stressa genom livet. Därför väljer jag att ta lite paus och verkligen ta vara på tiden fram tills jag får en ny jobbmöjlighet. Checka in på den Carolinska rehabiliteringen. Närmsta tiden ska ägnas åt träning, bakning och annat som känns så där lagom krävande. Och så klart mina fotbollspojkar, ett jobb jag trivs så förbannat bra med. Kurserna kan vänta till våren, eller nästa höst, eller våren efter det osv.

/Caroline, en delvis arbetslös lagsjukgymnast med mindre bollar i luften än på länge.

Bättre sent än aldrig

2011-07-26T22:44:00.000+02:00

Jag har varit väldigt dålig på att skriva här senaste tiden. Det beror delvis på att jag jobbar på och delvis för att jag inte känt något sug efter att skriva.

Jag jobbar med mina små tanter och farbröder på dagarna och med elitfotbollspojkarna på kvällar/helger. Även om titeln är sjukgymnast i båda fallen är det helt olika jobb. Det är lite av tjusningen med det här yrket, variationen. Jag älskar båda mina jobb och trivs hur bra som helst. Nästan för bra, vilket leder till att fritiden är ganska så liten. Men det gäller att passa på, osäkerheten som nyexaminerad gör att man inte vet om man hux flux blir arbetslös.

Nej nu är det dags att kika mot sängen. Imorgon är en ny dag för stordåd i liten skala. Kanske kan någon klara att gå i trappa eller att gå självständigt med rollator? Kanske kan någon börja delta i fotbollsträningen igen? Oavsett betyder det väldigt mycket för personen i fråga, även om det kanske är en liten insats från mig.

Ta hand om varandra och er själva, godnatt!

Namnskylt

2011-07-01T13:18:00.000+02:00

När man är leg. sjukgymnast så måste man visa det. Därför är det smart att skaffa en snygg namnskylt som talar om det.

Så alla mina gamla klasskamrater och nya kollegor, här är ett tips för er:

Hos SkyltMax kan man få gratis skyltar. Allt man behöver göra är att skriva ett inlägg i sin blogg med ordet namnskylt, så skickar de skyltarna inom kort!

SJUKGYMNAST!

2011-06-22T22:16:00.000+02:00

Nu är jag färdig, klar, mogen, redo (?) för ett liv utanför skolans skyddande väggar. Jag ser mig själv som student fortfarande och är nära på att kräva studentrabatt i olika sammanhang. Kommer säkert dröja till hösten innan jag inser att studietiden redan är förbi. Hur kan 3 år gå så fort?

Imorgon börjar mitt första jobb som sjukgymnast. Plus att detta har ramlat ner i brevlådan:

Dags att inse att det är på riktigt. Jag har klarat av det. När jag tog studenten skrek vi oss hesa med orden "fyfan vad vi är bra!"

Det är ingenting mot hur bra vi är nu. Och det behöver vi inte skrika ut för att inse.

Från och med nu heter den här bloggen "Livet som sjukgymnast" och inte en blivande.....

Showtime!

2011-05-08T11:13:00.000+02:00

Idag är det dags för uppvisning. Jag dansa på en scen. Hade något sagt det till mig för ett halvår sedan hade jag skrattat ihjäl mig. Men då livet för mig handlar om att utmana sig själv anmälde jag mig till en nybörjarkurs i showdance. Och nu är det dags att visa upp det för världen. HJÄLP!

Fastna inte i mysträsket

2011-05-06T23:25:00.000+02:00

Varför ger vissa upp hela sitt liv så fort ett förhållande skymtas? Behöver man inte vännerna längre när en partner har dykt upp? Vill man inte vara en egen person med ett eget liv längre?

När festerna är så sällsynta att finskorna hamnar i källaren. När myskväll är synonymt med partnern. När vännerna enbart bokas in om partnern är borta/upptagen. När samtalsämnena uteslutande handlar om storhandling av mat eller IKEA-besök, eller ordet "jag" har totalt ersatts av "vi". Då kanske man bör fundera på vem är jag, vem var jag utan min partner, vad betyder vännerna för mig, är det så hemskt att vara utan partnern en gång i veckan, vad händer om det tar slut?

Jag har ett nytt förhållande. Jag är nykär. Men jag skulle aldrig drömma om att göra ALLT tillsammans. Herregud, både jag och killen skulle ju kvävas. Visst, man tycker om varandra. Okej, man vill vara tillsammans så mycket som möjligt. Men man är fortfarande TVÅ personer. Glöm inte att ha ett eget liv också. Man kan faktiskt umgås med bara sina vänner trots att partnern inte har några planer. Denne dör nog inte av att vara själv hemma en kväll.

Om jag blir en hundraprocentig toffel - snälla skjut mig. Jag är allergisk mot det.

En sekund, ett ögonblick

2011-05-03T17:33:00.000+02:00

Allt kan förändras så fort. På bara en liten stund kan livet ta en helt ny vändning. På gott och ont. Denna gång på ett väldigt tragiskt sätt. Det gav mig en insikt. Ett ögonblick, en sekund kan ta någon kär ifrån dig. Någon som betyder mycket för dig eller en gång har betytt massor kan plötsligt bara försvinna.

Så till alla er där ute; har jag någon gång sårat er så menar jag det inte. Om vi inte hörts eller setts på ett tag så ta kontakt, jag själv är usel på det men ska bättra mig. Alla som någon gång betytt något för mig - jag hoppas att ni vet om det. Innan det är för sent.

Lyxfrukost

2011-04-30T15:15:00.001+02:00

Idag startade dagen helt lysande. Lyxfrulle med efterföljande fika. Underbart initiativ signerat S. Tänk vad bortskämd man kan bli.

Oj då, nu har jag visst en träningsdejt på Friskan. TEMPO!

Underbara träning

2011-04-13T23:30:00.000+02:00

Nu har jag börjat komma igång riktigt bra med träningen. Gäller bara att hålla kvar det på den nivå jag vill nu.

Riktigt gött pass med Jennifer på gymmet idag. Vi hade ingen plan när vi kom dit, lite vagt önskade vi "helkropp". Det slutade med fokus på överkropp men med 3 benövningar. Vi hann med så sjukt mycket bra övningar och körde verkligen max. Blir så trött på folk som tar upp plats för att t ex gå på löpbandet och snacka i mobil/läsa tidningen. När du väl är där så TRÄNA.

I morgon vänder vi på det - planen är ben. Inleda med en tur på löpbandet följt av spänstövningar. Mycket hopp väntas, underbart. Får flashbacks till handbollsträningarnas hoppserier. Herregud, dagen efter det kunde man inte gå..

Nu ska jag sova så att jag orkar ge mig ut på den pw jag börjar köra med varje morgon.

Student-SM i löpning, Milspåret 2010.

Trerätters

2011-04-10T11:51:00.000+02:00

Igår bjöd kvällen på trerätters middag med fina Jennifer. Så här såg menyn ut:

Förrätt

Avokadoröra med tillbehör

Huvudrätt

Ugnsrostade rotsaker, lövbiff och kall sås med vitlök och örter

Efterrätt


GODIS!

Vi var med sugna på godis än en riktig efterrätt. Så då köpte vi godis helt enkelt.

Är det konstigt att man oroar sig?

2011-04-04T23:02:00.001+02:00

När någon som har de här frisyrerna på sitt samvete säger "idag ska jag klippa mig"......

"Munken"

Hockeyfrillan

Hästsvans i kombination med iller på överläppen

Är det då konstigt att man bli orolig??

Sjukdom

2011-03-30T22:24:00.000+02:00

Igår kände jag en skum känsla i halsen. Det gjorde inte ont, det kliade inte, det sved inte. Det kändes bara skumt, diffust. Tänkte först stanna hemma från jobbet (eftersom det är onödigt att smitta spelarna) men eftersom jag mådde bra och inte kände mig sjuk över huvudtaget så ryckte jag på axlarna, drog på mig löpartightsen och joggade bort till arenan. När jag joggat hem kände jag mig tröttare än vanligt men skyllde det på dagsformen.

I morse när jag vaknade hade jag både eld och taggtråd i halsen. Dagens lunch var nyponsoppa och middag blev kantarellsoppa. Inte mitt livs bästa matdag, men vad gör man när inget annat vill passera en sårig hals?

Dagens lärdom: Lyssna på kroppen. Något kändes skumt, jag viftade bort det och här sitter jag med en värkande hals följt av ett träningsförbud tills vidare.

Oväntat

2011-03-28T13:37:00.000+02:00

Ny vecka efter en helg där jag knappt varit hemma. Lördagen bjöd på innebandymatch och därefter avtackning av oss i gamla VSIF-styrelsen. Söndagen spenderades med fotbollslaget. Svenska cupen stod på schemat och bortamatch väntade.

Innan jag somnade igår hoppade jag tillbaka några år. Till 2008 närmare bestämt. Det har ju nyligen varit melodifestival så jag tänkte tillbaka på den i stort sett enda låt i detta sammanhang som väckt några känslor hos mig. Den är väldigt otippad då jag egentligen inte är så stort fan av Melodifestivalen generellt och denna låt är egentligen inte något som jag brukar lyssna på. Men den är äkta och berättar en historia. En historia som är sann. Texten har ett djup och en mening. Till skillnad mot en liten snygg grabb som sjunger "jag ska bli populär, jag ska bli populär, populär, populär, populär" eller den plastdocka som vann just året 2008 - iklädd discokula, 45 kg smink och vickandes på höfterna.

Jag är väldigt intresserad av historia och har läst mycket skönlitterära böcker som handlar om tiden för häxprocesserna. Därför grep den här låten mig på ett speciellt sätt. Detta har hänt. På riktigt. Scenshowen förstärkte den berättelse låten ville förmedla. Att sen feminister rasade mot Nordmans kvinnosyn genom att de ville bränna en kvinna på scenen tycker jag bara är urlöjligt. Detta har hänt, ingen idé att förneka och det som hände på scenen gav ytterligare kraft till texten.

Säga vad man vill om Nordman - I lågornas sken, många tycker antagligen att det är en usel låt. Men för mig är texten är gripande, verserna är klart bättre är refrängen. Nyckelharpans vemodiga klang är perfekt för att få till den historiska känslan. Håkan Hemlin med sin raspiga, djupa och inte helt klockrena sångröst är nog en av få som skulle klara av att förmedla en berättelse om inte bara ett människoöde utan tiotusentals som miste livet på detta sätt.

Lägg därtill att tjejen som spelar den anklagade häxan är helt lysande på scenen.

Sitting here wasted and wounded

2011-03-25T19:55:00.001+01:00

Fortfarande kass dag. Har inte skrivit ett ord på hemtentan. Inte läst en mening i någon av de obligatoriska böckerna. Har knappt ätit idag. När jag vaknade kändes det som om jag inte sovit alls. Flyttade mig från sängen till soffan vid 9. Stannade där tills 12.30, då kom jag på att seminarium börjar en timme senare. Gjorde då dagens enda ansträngning genom att äta, klä på mig och gå till skolan. Nästan ingen där gjorde att vi slutade tidigare. Jag gick hem. Landade i soffan.

Helt apatisk, orkeslös... Jag känner inte igen mig själv. Bryt ihop och kom igen, resten av helgen ser bra ut.

Lore of the Arcane

2011-03-25T10:36:00.001+01:00

Igår tog det minst två timmar att somna. Jag vände och vred. Tusen tankar. Idag när jag vaknade kände jag mig inte det minsta utvilad. Solen skiner utanför fönstret men det hjälps inte, idag är jag helt enkelt inte så glad. Jag är inte deppig men inte så sprudlande glad jag har varit. Idag är en sån dag som jag helst vill stanna i sängen och bara sova bort. Leendet har stelnat och skrattet fastnade i halsen.

Kanske nu jag ska plocka fram glädjerutan från sist? Kanske kan den skingra de tusen tankarna och locka fram det glömda skrattet?

Solen lyser gul som en Zingo

2011-03-24T09:01:00.000+01:00

Vaknar upp och ser ett strålande väder utanför fönstret. Studsar upp, letar efter löpartightsen och BOM! Insikten slår till som en käftsmäll...

Jag måste skriva hemtenta.

Så nu vet ni var ni hittar mig resten av dagen.

Orutinerat

2011-03-21T19:42:00.001+01:00

Syster yster var här på en snabb visit. Jag tyckte att hon hade dålig hållning så jag testade att tejpa en hållningskorrigering. Orutinerad bloggare som jag är så glömde jag att fota konstverket! Tusan. Jag bildgooglade lite och hittade ett konstverk gjort av mina gamla faddrar från nollningen. De är numera färdigbakade sjukgymnaster. Jag lånar bilden och länkar och hoppas att dom inte blir tjuriga för att jag hoppade över biten att fråga om lov. Bäst jag spär på med lite fjäsk för säkerhets skull.

Här kommer bilden:

Här kommer länken:

http://vadkulvihar.devote.se/

Här kommer fjäsket:

Världens bästa faddrar har gjort en sjukt snygg hållningstejpning och har en grymt underhållande blogg.

No hard feelings?

Balans

2011-03-21T00:01:00.000+01:00

Som jag skrivit tidigare så handlar livet om balans. Det har varit ganska glatt hos mig på sistone. Därför ska jag nu skriva ett inlägg om något som irriterar mig:

RINGKLOCKEMARODÖRER!

När man går/springer på en trottoar. Ensam. Ingen bredvid sig, man håller sin kant så att säga. Så kommer det en cykel bakom en. Och denna idiot på cykel bara måste plinga som besatt på sin ringklocka. Jag tänker f*n inte springa i diket för att du ska ha hela banan för dig själv. Så spara dig besväret att plinga. Jag. Flyttar. Mig. Inte. En. Millimeter. Och konstigt nog brukar ringklockemarodören kunna passera på sin cykel UTAN att jag flyttar på mig. Resultatet: en idiot har fått plinga på sin klocka och jag har blivit irriterad. Lyckat?

Gud skapade mannen

2011-03-18T13:36:00.001+01:00

Alla är vi uppväxta med historian om hur Gud skapade mannen först. Till nästa, uppdaterade version (människan 2.0) la Gud till vissa användbara funktioner så som till exempel förmåga att planera längre än de närmsta två minuterna.

Off topic: Jag har gjort min matchpremiär som "lagsjukgymnast/sjukvårdare". En bortamatch. Shit vad jag älskar det här yrket!

Ler mot livet

2011-03-12T12:04:00.000+01:00

Sitter här för mig själv med ett dumflin som täcker halva ansiktet. Men vilken underbar idag! Jag ler från tårna, ut till fingerspetsarna och hela vägen ut i hårtopparna. Jag vaknade klockan 7.20 och kände mig pigg. Innan klockan var 10 hade jag hunnit med både ett löppass och ett pass med styrketräning.

Idag tänker jag le mot livet och bara flyta med i lyckoruset. Jag vet inte riktigt varför, men allt känns så jäkla fint. Och jag behöver inte veta varför heller.

Don't be a stupid girl!

2011-03-08T21:40:00.001+01:00

Tusentals mår dåligt över sin kropp, ser alla fel och brister. Kanske bör banta? Måste gå ner i vikt! Stor mage, lår som stockar, gäddhäng. Oräkneliga timmar spenderas framför spegeln eller på vågen. Om jag bara går ner lite till blir jag älskad, sedd. Bara några kilo mindre så blir jag lycklig. Tankarna kretsar kring vikt, kalorier, BMI. Siffror som egentligen inte betyder någonting i livet. Vikten är inte ett mått på lycka. BMI mäter inte snygghet. Minst antal kalorier per dag vinner inte.

Släng vågen - du behöver den inte. Använd spegeln på rätt sätt - se hur vacker du är. Vill du äta en semla idag när det nu är den där dagen, gör det utan att känna ångest eller tänka på hur tjock du kommer att bli. Det är inte de onyttiga tillfällena som räknas - det är vad du gör mellan gångerna. Mat är inte farligt, mat är det som gör att du orkar leva och nå dina drömmar. Ät bra mat större delen av tiden och tillåt dig att ta en godbit om du känner för det. Träna för att du vill och älskar det, inte för att du måste. Hitta en träningsform som gör att du längtar till nästa gång.

Livet är för kort för att må dåligt, livet är för kort för att kretsa kring siffror. Ta hand om din kropp, du har bara en.

And I wish I was a camera sometimes
So I could take your picture with my mind
Put it in a frame for you to see
How beautiful you really are to me

Med detta vill jag säga att jag aldrig tänker tillåta mig att tänka nedvärderande om mig själv. Om jag inte kommer i de där jeansen, so what? Vad spelar det för roll när allt kommer omkring? Jag är ung och frisk. Jag tänker leva livet utan att må dåligt. Om jag nu vill ta en kaka till kaffet en vanlig tisdag, då ska jag kunna göra det utan att negativa tankar bubblar upp. Jag är omtyckt för den jag är, inte för vilken storlek jag har eller för vad jag väger. Jag har bestämt mig. Har du?

Veckans to-do

2011-03-08T17:30:00.000+01:00

Jag har sett att alla stora bloggar har en "veckans to-do". På ren svenska heter det "att göra-lista", men att blanda in engelska gör det hela mycket snyggare. Så jag får storhetsvansinne och måste göra min egna version:

Måndag

~~9.15-13.00 Kursintro, sociologi~~

~~18.00-19.00 Dansträning~~

Tisdag

~~9.00-16.00 Jobba på högskolemässa i Eskilstuna~~

16.30-18.00 "Sjukgymnast" för handbollslaget [Inställt]

ca 18.15-19.15 Träning på Friskis

eller

19.00-20.30 Innebandyträning

Onsdag

9.15-13.00 Föreläsning

Resten av dagen: Uppsala?

Torsdag

9.00-16.00 Jobba på högskolemässa i Västerås

ca 17.30-19.00 "Sjukgymnast/massör" för fotbollslaget

ca 19.30-20.30 Skadeutbildning

ca 21.00-23.00 Fira en 25-åring

Fredag

9.15-13.00 Seminarium
13.45-15.30 Skidskytte

Obestämd tid: Träning och plugga inför helgen

Lördag

9-15 Plugg, träning och se på skidskytte

16.30-20.30 Tejpkurs

Söndag

9.00-15.00 Tejpkurs

Obestämd tid: Träning

Det var nog allt tror jag. Om någon vet att jag glömt något så hör av er, jag har antagligen vimsat bort det då.

JOBB!

2011-03-02T14:36:00.000+01:00

Jag har fått jobb! Efter att jag har tagit min examen så kommer jag att bli sjukgymnast på en gång. Underbart! Okej, det är bara ett vikariat över sommaren. Men ändå. Jag ska bli sjukgymnast!

(och det är okej att missbruka utropstecken när man är glad, sådeså!)

Min fina familj grattade med blomsterbud. Jag älskar att få blommor! Speciellt nu när det känns som våren är utom räckhåll. Det blir lite mer vår här hemma med små tulipanisar i härliga färger.

Brudlunch

2011-02-26T13:46:00.000+01:00

Igår var vi på bästa Kalle på spången. Cirkus 13.15 startade en långlunch utan dess like. Klockan var nog runt 17 innan vi lyfte på våra härliga små rumpor och stegade vidare. Hemma igen vid 18-snåret. DET kallar jag lunch!

Två nya tecken

2011-02-26T10:37:00.000+01:00

* När man funderar på om alvedon eventuellt skulle kunna fungera

* När dagens träning verkar bli inställd

Tre starka tecken

2011-02-25T18:22:00.000+01:00

* När man väljer ett annat vin än vad man tänkt bara för att slippa böja sig

* När man väljer hissen före trappan

* När man håller sig så länge som möjligt för att slippa gå så ofta på toa

Då vet man att man har träningsvärk

Trötthet botas bäst med träning

2011-02-24T20:39:00.000+01:00

Jag ryckte upp mig från soffan, tog en kopp kaffe och drog till Friskis. Där körde jag ett jobbigt benpass och svettades ärligt talat som en gris. Eller ett vattenfall.

Snabb uppvärmning på crosstrainer. Två hoppövningar på pall, sidled och framåt med bra tempo. Grodhopp och växelhopp framåt. Benböj, utfallssteg framåt och åt sidan med skivstång. Avslutade med tåhävning på ett ben, på stepbräda. Det räckte för att mina ben skulle göra sjukt ont när jag gick ner för trappan.

Efter det följde en timmes massage i fotbollslaget. Nu är jag trött. På ett annat sätt. Nöjd med dagens träning!

Tömda energidepåer och andningspaus

2011-02-24T15:01:00.000+01:00

Nu har vår C-uppsats genomgått slutseminariet. Kompletteringar kommer inte förrän nästa vecka. Det betyder en paus för att andas. I natt sov jag väldigt oroligt och vaknade upp flera gånger. Jag är helt slut och skulle vilja sova flera dagar för att vakna upp som en glad och pigg prinsessa. Men det går ju inte.

Planen är därför att träna innan jag ska behandla mitt fotbollslag, hoppa i säng tidigt ikväll och sova så länge jag behöver imorrn, utan att ställa alarm. Det gör mig förmodligen inte till en pigg och glad prinsessa men kanske något åt det hållet

Försvunnet och återfunnet

2011-02-20T16:30:00.000+01:00

Min pulsklocka har varit oförklarligt försvunnen ett bra tag nu. Jag har letat både här och hemma hos föräldrarna utan resultat. Idag tittade jag under min säng och hittade den bortsprungna rackaren. Nu kommer du inte undan! Så snart iskylan är borta så....

Blivande sjukgymnast

2011-02-20T13:15:00.000+01:00

Söndagar brukar betyda plugg. Så även idag, men i väldigt liten omfattning om man jämför med andra gånger. Den här gången behöver jag inga böcker överhuvudtaget. Inget som ska nötas in. Bara en uppgift som ska göras.

Det börjar kännas att vi närmar oss examen. Nu är det inte jättelångt kvar innan jag får kalla mig leg. sjukgymnast. Känns pirrigt, otäckt, spännande, utmanande, roligt, galet och allt på samma gång.

Så här har det sett ut när vi råpluggat i skolans metodrum.

Mysfrukost

2011-02-20T08:15:00.001+01:00

Hittade en gammal bild på en mysfrukost som Jennifer bjöd på. Underbart att sitta på golvet, äta en lååååång frukost med Disneydags på teven. Och grymt att hon bor rakt under mig. Bara en trappa ifrån godingen alltså.

Min bästa mys-granne

Fredagsmys

2011-02-18T23:09:00.001+01:00

Startade fredagen med 3 km jogg. Blev uppjagad ur sängen. Men jag tror minsann att jag vann upploppet.

Kvällen ägnas åt egentid. Efter att ha lappat ihop ett halvt handbollslag smet jag in på Friskis och tränade intensiva 30 min fram till stängning. En fredag vid 19 var det inte många hurtiga själar där.

Nu har jag gosat ner mig i soffan med myspläden, mysstrumpor och en stor stickad tröja. Detta gör mig sällskap:

Världens bästa frukt - mango, en liten slurk vitt vin, några godisbitar och en liten skål med popcorn. Livet handlar om balans och denna fredag har varit balans på bästa sätt.

Tejpa, tejpa varje fredag

2011-02-18T16:10:00.002+01:00

och så varje jul - det tycker jag är kul!

Ett meddelande: kan du tejpa mig inför matchen imorrn?

Ja visst kan jag det! En sjukgymnast är alltid redo

Det kan vara fett kul med uppsats

2011-02-17T15:00:00.001+01:00

När man suttit och läst vetenskapliga artiklar på engelska väldigt mycket då krävs det väldigt lite för att ett skratt ska bubbla fram. Detta var veckans roligaste när vi satt och kämpade med att få klart uppsatsen. Ett efternamn i en referenslista:

Ska läggas till att vi till exempel satt i skolan till strax efter 20 på onsdagen och 8-22 på torsdagen. Så låg humor var befogat...

Överflödig reklam?

2011-02-17T11:45:00.000+01:00

Hittade en ganska dåligt planerad reklamkampanj. Denna var placerad utanför skolan:

Där mestadels studenter passerar uppmanar man alltså till att spara mat som blir över vid måltiderna. Var rädd om maten, slösa inte, släng inte rester. Kan tyckas vara överflödig reklam?

Utnyttja tiden - dansa!

2011-02-17T08:00:00.000+01:00

När man väntar på att tvätten ska bli klar är det ett perfekt tillfälle att träna på koreografin från min dansklass på måndagar. Finns mer plats i tvättstugan än i min lägenhet - prima!

Starta dagen på bästa sätt

2011-02-15T10:55:00.005+01:00

Startar denna dag på bästa möjliga sätt - med en fin frukost! Bra start ger ett bra humör. Det behövs i slutspurten på uppsatsen.
Blåbär, filmjölk, naturell musli. Knäckebröd med ägg och örtsalt. Grönt te med mango.

Energi

2011-02-08T21:31:00.002+01:00

Tänker inte ens kommentera föregående inlägg. Fast nu gjorde jag det ändå. Äsch. Lösenord är för mesar. Livin on the edge!

Har varit väldigt dåligt uppdaterat här det senaste. Är nog för att mitt liv verkar gå på repeat. Varje vecka är den andra lik. Det är jobb med C-uppsatsen/Examensarbetet. Det är möten. Det är sjukgymnastuppdrag i mina två lag. Och så träning. Det sista går inte lika bra som jag skulle önska. Då allt annat stjäl energi är det ett inre krig innan varje pass. Jag vill träna, jag vet att jag njuter efteråt. Men vägen dit känns fruktansvärt lång.

Snart ska uppsatsen redovisas. Snart har jag gått av båda mina styrelseposter. Snart är våren här.
Jag längtar efter att känna att jag har mer energi att lägga på träningen ett tag.

Men trots allt så tycker jag att livet är bra fint just nu. Det går bra nu. Tillräckligt bra för att jag ska känna mig nöjd för stunden.

Gästinlägg

2011-02-04T18:19:00.002+01:00

Egentligen är det förjävla dumt att ha öppen inloggning på bloggen för då händer det här. Så kallat gästinlägg. Tänker dock varken bli långranding eller elak utan bara bevisa min poäng. Ha bloggen lösenordsskyddat!

Peace!

Jag vill bara att du ska veta vem jag är

2011-01-30T01:20:00.003+01:00

And I don't want the world to see me
Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am

Lördagsnatt, allt kring mig är lugnt och stilla. Det är bara jag och min musik. Nattens sista spellista består av Goo Goo Dolls.

Jag är lite utav en låtnörd på så sätt att jag måste veta vad som sjungs. Jag vill ha en mening i det jag hör. Ovanstående textrader är några som fastnat sen länge, i tonåren fick de stå för hur missförstådd man kunde känna sig ibland. I natt tänker jag på ett annat sätt. Som vanligt är det svårt att få ner exakt hur man tänker i skrift, och säkerligen med fel enligt svenska språkets regler. Men jag skriver direkt från hjärtat utan att läsa igen. Take it or leave it.

Vi bedömer ständigt varandra i livet. Det kan vara efter ett ögonkast, en mening man sagt till varandra, ord från någon annan, bilder på facebook. Finns tusen saker som kan spela in då vi skapar oss en uppfattning om en annan person. Man måste tänka på hur man klär sig, vad man skriver i t ex en blogg eller vad man säger till någon. En bild eller några ord kan göra att någon skapar sig en felaktig bild av vem du är. Det kan skapa hinder - du kan förlora en chans till jobb, tappa en relation eller missa möjligheten att skapa en. Det finns mycket misstänksamhet och fördomar runt omkring oss. Ett behov av att sätta en etikett på alla.
Ibland önskar jag att man kunde slippa allt det där. Döm mig inte på förhand, lär känna mig, se vem jag är och bestäm därefter vad du ska tycka om mig.

Ibland vill jag inte att världen ska se mig, för jag tror inte att dom förstår.
När allt kan gå sönder så lätt, då vill jag bara att du ska veta vem jag är.

Great bodies aren't born, they're forged

2011-01-27T22:59:00.004+01:00

Citatet ovan såg jag någonstans, jag har glömt var. Men i alla fall - jag gillar budskapet. Man föds inte med en superkropp, den smider man själv. Och hur man vill smida sin kropp är upp till var och en. Nu pratar jag inte enbart om utseendet utan även om den viktigaste sidan av din kropp - insidan. Antingen göder du den enbart med skräp och parkerar den i soffan, eller så fyller du på med superfräsch mat och svettas regelbundet. Eller så satsar du på ett mellanting. Balans. Allt i livet handlar om balans. För mycket av något, vad det än må vara, är inte nyttigt.

Idag valde jag att smida min kropp under en lugn joggingtur. I skönt mystempo. Så skönt att jag höll på i 8.5-9 km utan att tänka över det. Det var perfekt balans mellan kropp och hjärna. De båda höll med varandra vid varje vägskäl. "Hörru, vi fortsätter ett tag till" sa hjärnan. Kroppen behövde bara svara med att fortsätta - helt utan minsta invändning. "Nej du, nu räcker det" sa kroppen till slut och svängde av hemåt. "Okej, hem blir bra!" svarade hjärnan.

Ofta är det inte en sån här balans. Då får man ta ställning till om man ska ta striden mot den tvekande parten. Eller om man ska lyssna på den starkaste rösten och fortsätta alternativt avbryta.

Du har bara en kropp, ta hand om den. Smid den till något underbart. Håll balansen. Lev livet.

God natt världen

2011-01-26T23:34:00.003+01:00

Nyss hemkommen efter PR-jobb med bästa studentidrottsföreningen i Sverige, VSIF (joho vi är faktiskt bäst på riktigt, har ju fått pris så). Detta gick sådär. Vi har fått order från ordf om att föra statistik på hur många vi når under våra marknadsföringskampanjer. Ikväll var det lätträknat. Vi pratade med ungefär sisådär ganska exakt 6 personer. Övriga hundratalet som var där vågade sig inte fram utan betraktade oss på avstånd medan de njöt av den svenska buffé som erbjöds. I måndags gick det dock mycket bättre och jag höll på att vricka tungan ett flertalet gånger. Lätt hänt när majoriteten av frågorna kommer från internationella studenter och det är engelska som gäller.

Nu ska jag sova. Mer C-uppsats imorrn. Och imorrn är det även dags för träning igen, efter en välbehövlig vilodag. Jag har anmält mig till ett skivstångspass. När jag har världens träningsvärk överallt. Mest i magen. Hoppas på väldigt lite magträning under passet. Men det vore en ren önskedröm. Herregud...

Nej, sluta skvamla nu. Sängen! Sov så gott och glöm inte att bli medlemmar i prisvinnande föreningen VSIF.

Lunch

2011-01-26T13:26:00.002+01:00

Lax med varm sallad. En knäckemacka och ett glas mjölk till. Jag är rätt nöjd! Skulle haft potatis i salladen men orkade inte vänta på att den skulle bli klar.

Mys

2011-01-25T21:47:00.002+01:00

Så här sitter jag och myser just nu:

Vetekudde i nacken, morgonrock, min bästa myspläd och tofflor som värms i micron. Jo då, jag har det ganska bra.

Dansa, dansa - rör på hela kroppen

2011-01-25T10:13:00.004+01:00

Igår var jag på mitt livs första riktiga dansträning. Det var kul! Lite oväntad start med styrka, massor av mage och armhävningar - självklart med en dansande touch i dessa övningar.

Vi gjorde också lite pliéövningar(?). Alltså balettgrejer, upp på tå, böja benen och sånt. Ganska jobbigt för balansen att stå på tå på ett ben! Bildgooglade på plié och hittade denna:

Hm. Så såg det inte ut när jag gjorde. Fast jag fick ju inte hålla i mig heller. FUSK!

Nu sitter jag i skolan, i VSIF-rummet och ska försöka skriva ner några smarta ord i C-uppsatsen. Eller C-uppen = cuppen som vi kallar den i vardagligt tal. Jag och min cuppekollega Elle vill säga.

Inspirerad

2011-01-21T14:11:00.003+01:00

Idag blev det lite lunchträning på Friskis, trots att kroppen kände sig mör efter gårdagens boxning. Spinningen från i förrgår känns fortfarande i benen den med. Men så länge huvudet är piggt och man tränar med sunt förnuft så är det ingen fara. Blev ca 40 min, uppvärmning 10 min på crosstrainer och därefter fokus på armar, bröst och hela skulderpartiet. Som om inte den delen av mig fick nog igår. Smög sig även in lite benövningar. Efter träningen blev det direkt till affären och skaffa en del av allt jag behöver. Nu är jag såpass hungrig att jag måste ta ett mellanmål för att orka duscha. Efter duschen blir det ordentlig mat och en sväng till affären igen. Mina trötta armar orkade inte bära så mycket i taget.

Inspirerad av PT-Fia var jag tvungen att testa detta som mellanmål:

Knäckebröd med makrill i tomatsås på en bädd av Keso. Förvånansvärt gott!

Natteravn

2011-01-21T01:17:00.002+01:00

Herregud, vad gör jag vaken nu? Jag är jättejättetrött och ändå sover jag inte. Väldigt märkligt beteende som jag ska råda bot på snarast. Efter detta inlägg är klart. Och det här handlar egentligen om ingenting. Jag har bara skrivit C-uppsats och tränat idag. Dagens träning blev en favorit i repris: boxning på Friskis! Riktigt, underbart rolig träning. Och jobbig. Kunde knappt dricka ur min vattenflaska efteråt, armen skakade som tusan.

Imorgon ska vi fira söta Elle. Med pizza och myskväll. Skönt!

Knäsmärta

2011-01-19T10:24:00.004+01:00

En bra kvinna reder sig själv. Och eftersom jag fortfarande hade ont i mitt knä en vecka efter 8,3 km med Thomas så fick jag lösa problemet. Ja, det var nog ovana muskler. Nej, jag är inte i toppform nu. Första löprundan på länge, snorhalt ute och en snötäckt backe. Och klena ben.

Därför har jag nu löst problemet med lite tejp. Fint! En vecka utan förändring, lite tejp och dagen efter är det bättre. Nu efter två dagar med tejp och oförändrade träningsplaner så är det snart prima igen. Heja tejpen!

Vad händer?

2011-01-13T22:53:00.002+01:00

Detta har jag pysslat med så här innan läggdags. Ska göra fler imorrn. Vad ska det bli tro?

Blood, sweat and no tears

2011-01-12T22:58:00.004+01:00

Det är så himla skönt att ha kommit igång med träningen igen. Jag förstår inte hur jag kunde tappa känslan.

Dansen. Det var roligt pass, skön ledare. Men efteråt kan vi konstatera en sak - (fd) handbollsspelare är ingen dansare. När jag var färdigdansad fortsatte jag med en runda i gymmet, fokus bål och överkropp. Tänkte att jag skulle avslutat med löpband fram till stängning, men då magen ville ha mat så lyssnade jag på magen och åkte hem till maten istället.

I förrgår var jag ute på löprunda med draghjälp. Det var inte skönt förrän i duschen. Så då tog jag nog i tillräckligt. Springer man så att fötterna blöder, då kan man vara nöjd med sin insats!

Vidga vyerna

2011-01-12T18:29:00.002+01:00

Om en timme ska jag prova på något nytt. Dagens träning blir lite oväntat ett danspass på Friskis. Jag som aldrig provat det förut är lite fördomsfull och tänker att det kanske inte är så jobbigt och planerar därför att kliva in i gymmet efteråt.

Återkommer med rapport.

Broken

2011-01-11T23:21:00.002+01:00

Som vanligt blir jag överbevisad. Det är onödigt att må så dåligt inför viktiga saker jag ska göra. Det är inte så farligt. Oftast ser jag till att vara så förberedd att jag kan göra ett såpass bra försök att jag inte behöver skämmas. Och oftast går det bra. Går det inte bra första gången är det inte värre än att man gör om det igen.

Snälla, rara, lilla Caroline, varför stressa upp sig så?

Praktiska examinationen gick fint, G på båda delar. Därför lämnar vi den nu. Framöver kommer det att vara väldigt lite sjukgymnastik i mitt liv. I alla fall i skolan. Sen tar jag gärna hand om alla vänner och bekanta med diverse krämpor.

Mamma skickade sms och frågade hur jag ska fira. Ptja, imorrn blir det nog en tur ner på stan för ett par nya jeans. Mina favoriter gick sönder idag....

Jag behöver en kram.

2011-01-10T22:40:00.002+01:00

Trots att jag var på hockey, mitt i en sjungande klack, så var inte huvudet med in i hallen. Huvudet var långt borta i en värld av muskler, övningar, töjningar, leder, mobiliseringar - helt enkelt i en sjukgymnastvärld. Jag kunde inte tänka på matchen överhuvudtaget. Ångesten ligger i magen som en klump. Prestationsångesten.

Det finns ingen i hela världen som lägger sådan press på mig som jag själv gör. Lilla fröken Duktig ska vara bäst. Och trots det så har jag lugnat ner mig nu. Under högstadiet och gymnasiet var ett VG ett misslyckande och ett MVG något att rycka på axlarna åt.

Jag försöker tagga ner det här och har lyckats ganska bra nu på högskolan. Fram tills idag har jag känt mig rätt trygg - jag har gjort allt det här ute i klinik på riktiga patienter med mycket fin feedback från handledare, klart att jag fixar det i skolan med. Och gör jag inte det så spelar det faktiskt ingen större roll, bara att göra om.

Men nu har den smugit sig fram igen. Prestationsångesten.

Just nu behöver jag en stor kram. Fram till 10.00 imorgon kommer jag att vara ett nervöst vrak likt idag. Därefter minst 2h rehab, beroende på resultatet, innan jag är som folk igen. Så imorgon vid lunch är jag återigen en glad och social tjej.

Glömda byxor

2011-01-10T12:52:00.003+01:00

Imorgon har jag min praktiska examination. Nu fick jag en jobbig känsla i magen och måste plugga plugga plugga. Man kan tydligen bli underkänd på att glömma be patienten att ta av sig byxorna. Och är det en sådan liten skitgrej som kan vara skillnaden mellan underkänd och godkänd så behöver jag kunna de stora grejerna riktigt bra....

Power?

2011-01-09T20:22:00.003+01:00

Så här glad kan man vara efter en löprunda i snöslask. Antingen så beror det på att jag har så snygga vantar, eller så beror det på att jag inte tagit i ordentligt. Det beror på vem man frågar. Det kan också vara för att det var skönt att komma ut. Men då kommer vi tillbaka till att jag inte tagit i ordentligt, då hade jag inte sagt skönt förrän jag ligger i soffan efter duschen.

Så beror det ju på vad man jämför med. I Stockholm t ex så går man "powerwalk" med pälskappa på sig och en colaburk i handen. Vet inte hur mycket power det kan vara då? Eller kanske inte själva promenaden det var power i? Eller var är powern? Kanske känns som man har makt om man har ett djurs päls på sig? Eller är det kraftiga tjejer som går? Eller? Den som har ett bra svar får gärna dela med sig.

I pluggartagen

2011-01-09T13:24:00.000+01:00

Pluggar och grejar. Åter en annan gång.

I fixartagen

2011-01-08T13:26:00.000+01:00

Fixar och grejar. Åter en annan gång.

Svacka

2011-01-05T18:11:00.006+01:00

Eftersom det här är dagens tredje inlägg så kan vi konstatera att det var en dålig pluggdag idag. Fokuset är någon helt annanstans. Så nu skriver jag klart det här, hämtar lite kaffe och börjar läsa med 100% koncentration.

Eller så tar jag en dålig dag, lägger mig tidigt och kör med full fokus imorrn istället. Även den bäste har sina svackor.

Tänkte bara berätta att jag har kommit över sorgen efter min blivande man och har nu börjat titta efter någon annan. Under mellandagarna upptäckte jag någon som mycket väl kan kvala in på listan över potentiella män. Även om min kära Heath Ledger aldrig går att ersätta helt så tycker jag att Ben Barnes ligger mycket bra till.

Hjärtat är också en muskel

2011-01-05T13:20:00.003+01:00

Som så många andra kommer jag satsa på "ett nytt liv" efter julens frossande. Med ett nytt liv menar jag egentligen ett gammalt liv. Dags att gå tillbaka till vettig mat, gymmets svettiga vrå och favorit-löprundorna.
Jag tänker satsa på en kombination av styrketräning och kondition för att få ut det bästa av två världar så att kroppen mår prima.
Alla kroppsbyggare där ute, tänk på att hjärtat också är en muskel som behöver belastas. Även om ni har fokus på styrketräning och bygga muskler så behövs konditionsträningen med. Försök att i alla fall att få med ett pulshöjande pass i veckan.

Tror ni mig inte? Citat från SlimJim, som tydligen jobbar med att få folk i beachform: "Konditionsträning är lika viktigt för en väl utvecklad fysik som styrketräning".

Så för alla er där ute som ännu än gång satsar på "Beach**" - tänk på hela kroppen, även hjärtat.

Rena rama grekiskan

2011-01-05T13:01:00.002+01:00

(Där ser man. Idag fick jag veta att grundaren till sportdate.se är sjukgymnast).

Idag fortsätter den jobbiga känslan i magen. Ska plugga idag med men just nu gör jag allt och ingenting samtidigt. Nu ångrar jag valet av ämne till C-uppsaten, känns sådär lagom rockigt att läsa om genetik på vetenskaplig engelska. Det tar ganska lång tid att förstå själva innehållet och alltså inget man snabbt ögnar igenom.
Ett stycke kan se ut så här: . "The 673 bp fragment (containing SNP rs240736 or the Bsrl RFLP) generated from primer pairs COL12-2F 5'-GAG CTC ATG ACA TGC ATC AG-3' and COL12-2R 5'-CTG TTG GAC TTC TCA GCC..." och så vidare.
Den som förstår det där får gärna höra av sig.

Sportdate sökes

2011-01-04T00:39:00.004+01:00

Det har tydligen öppnat en ny nätdejtingssajt. För träningsintresserade. Yes, kanske finns hopp för min del med?

Då har jag ett förslag på första dejt. Du kan få bjuda mig och din vän kan få bjuda Sanna. Vi skulle nämligen hemskt gärna vilja åka på Blogger Boot Camp men har inte riktigt råd. Tack och bock herr Träningsnörd!

History repeats itself?

2011-01-03T13:03:00.002+01:00

Backar man ett år i mitt liv så såg det ungefär likadant ut som nu. Praktisk examination på ingång. För ett år sedan var det undersökningar, något konkret att plugga och träna på. Nu är det behandling, känns lite flummigare.

Under min andra praktikperiod var behandlingen till största del gångträning med gåbord, rollator eller kryckor. Trappträning med eller utan kryckor. Blåsa i pep-pipa. Förflyttning från liggande till sittande eller stående. Följa ett färdigt träningsprogram.
Alltså ingenting jag känner att jag behöver plugga in. Inga konstigheter.

Under första perioden var behandlingen till största delen tejpning och muskelträning. Tejpning finns inte på skolan. Muskelträning kan vara i stort sett vad som helst, bara fantasin som sätter gränser.

Jag vet inte riktigt vad jag ska plugga på. Och det känns fruktansvärt jobbigt.

Framtiden har kommit till byn

2011-01-03T01:01:00.002+01:00

För inte speciellt längesen, en månad sen ungefär, var det en stor dag för bygden. Systembolaget hade premiär för sin ombyggda lokal - borta är den tidigare "över disk-servicen", nu är det självbetjäning som gäller.

Det sköna med Karlsborg är att man kan vara borta ett bra tag utan att missa något speciellt...

Omstart!!

2010-12-31T09:01:00.002+01:00

I studentvärlden kan man skrika "Omstart!" om man tycker att någon sjunger fel eller att det går i otakt. I livet är det inte lika enkelt att bara skrika omstart om det går åt pipan.

I mitt huvud har man dock en större chans att starta om vid årsskiftet. Det är ett nytt år, som ett nytt blankt papper. Vad man fyller sitt papper med är upp till var och en. Det som hänt tidigare år är nu historia. De papper man fyllt upp under tidigare år blir en del av livets berättelse. Antingen gömmer man undan det i sitt bibliotek och glömmer det som varit, eller så blir det en bok man vill ta fram då och då för att läsa.
Oavsett om 2010 är ett år du vill minnas eller glömma får du en ny chans för 2011. Det är bara du som bestämmer vad som ska stå på ditt papper under nästa år.

Mer planering

2010-12-30T01:50:00.001+01:00

För att fortsätta på föregående tema kom jag nyss på att jag gjort bort mig igen. Jag har planerat så bra att jag sitter på ett tåg mot Västerås under Sveriges match imorgon. JVM i hockey alltså.

OCH jag har lämnat alla möjligheter till att lyssna på radio i Västerås.

Bra där tjejen! Grattis!

Fröken Planering

2010-12-30T00:21:00.002+01:00

Idag köpte jag äntligen en kalender för 2011. Börjar kanske bli dags? Ser lite kladdigt ut längst bak i den gamla.

Jag jobbar bäst under press. Blir alltid klar till deadlines, trots i många fall bristande planering.

Exempelvis mitt körkort. Ett år hade man på sig innan ett godkänt teoriprov behöves göras om. Två dagar innan denna tid har gått klarar jag även uppkörningen. Det kanske inte kan kallas optimalt. Men jag gjorde det. I tid.

Nytt år

2010-12-28T23:44:00.002+01:00

Återigen dags för nytt år. Omstart. Brutna löften?

Varje gång säger man att det ska bli annorlunda. Varje gång att det inte är någon idé med nyårlöften. Det här ska inte bli ett nyårslöfte. Det ska bli en present till mig själv. Ett steg på väg mot ett bättre självförtroende. Är kroppen stark är det lättare för psyket att vara starkt. I alla fall hos mig.

Jag har aldrig någonsin varit i så dålig form, aldrig varit så dåligt tränad. Min gåva till mig själv anno 2011 blir att släpa upp den förslappade kroppen ur misären. 2011 blir kanske inte starkaste året hittills, men det ska bli året jag siktar mot ett bättre jag.

2011 är också året jag blir färdig sjukgymnast. Och jag SKA ha ett jobb efter examen. Något annat finns inte. När jag väl har bestämt mig så är jag envis som sjutton.

Så jag väntar in år 2011 - året jag startar om kroppen. Året jag har mitt första sjukgymnastjobb.

Man lever som man lär?

2010-12-27T00:06:00.002+01:00

Jag vill bara säga att jag förstår alla patienter som någon gång varit hos en sjukgymnast och fått flera hemövningar att göra minst en gång om dagen, gärna två eller fler och sen har svårt att klara av det. Man fastnar gärna lite extra länge i soffan när det är kallt ute, speciellt när det är juletid och krävs rätt mycket vilja att ta sig därifrån när man väl landat.

Men idag var jag iaf på gymmet. Och körde helt slut på mig. Måste ju kompensera allt julgodis. Plus minus noll, det är så vi sjukgymnaststudenter i Hildehuset jobbar.

Så kämpa på alla där ute, gör era övningar och ni andra - kom upp ur soffan en stund i alla fall, det tackar er kropp för!

Så här dagen innan..

2010-12-23T13:48:00.003+01:00

När det nu är dagen innan julafton kan följande konstateras:

Jag skulle egentligen varit på praktik i Eskilstuna idag. Eftersom det blivit några övertidstimmar så gjorde det inget om jag var ledig en dag.
Jag slapp tågkaoset eftersom kära pappa hämtade mig igår kväll.
Det börjar bli dags att bli vuxen och tänka på framtiden, snart slut på min näst sista termin som student.
Det är skönt att vara hemma igen. Speciellt när mamma ansträngt sig till tusen för att få det mysigt för oss.
Med tanke på förra punkten kommer det förtäras godare mat än vad som produceras i studentlyans kokvrå.
Jag hatar ordet "men".
Ska snart ut i snön och busa med hunden. Om jycken som hatar att bli blöt och kall sätter tassen utanför dörrn vill säga.
Nu kommer det dröja innan jag får dra på mig scrubs och jobba med människor igen.
Jag sitter och pluggar. Eller försöker.

Handboll!

2010-12-18T15:55:00.002+01:00

Tredje gången tårarna rinner blev tack vare Sveriges bragd att ta sig till EM-final. Sjukt spännande, dock inte så välspelad match, men när jag ser tjejernas lycka och tårar kunde inte mina ögon hålla sig torra.

Grattis tjejer, grattis Sverige!!

Three times a lady

2010-12-17T23:44:00.001+01:00

Så var det dags för ny film och nya tårar. Kanske ska satsa på tredje gången gillt innan jag somnar? I vissa fall är jag väldigt tjejig..

Every time is like the first time tenderly

2010-12-17T21:32:00.003+01:00

Spenderar fredagskvällen på ett sätt som nästan inte kan bli bättre enligt mig. Några små justeringar så är jag helt nöjd. Perfekt nedvarvning efter fjärde och näst sista praktikveckan. Det är underbart att vara ute på praktik, jag trivs som fisken i vattnet, men är glad att helgerna finns för att ladda batterierna.

Så denna härliga fredag är jag ensam hemma i soffan. Kanske inte låter så rockigt, men jag är nöjd, orkar inte vara så social nu. Hade planer på att dyka upp på sjukgymnasternas luciafest men har legat däckad med huvudvärk större delen av eftermiddagen och valde därför att stanna kvar i soffan.

Just nu håller jag på att torka tårarna och hämta mig. Varför har jag gråtit? Räcker väl med att säga "The Notebook". Kan ett öga vara torrt under den filmen? Spelar ingen roll hur många gånger man ser den filmen, slutar alltid med att man ser ut så här efteråt i alla fall:

Halvfärdig sjukgymnast söker jobb

2010-12-08T19:46:00.002+01:00

Hej!

Jag heter Caroline och jag vill börja jobba som sjukgymnast nu. Jag är inte riktigt klar med utbildningen men har bara c-uppsats, sociologi och "att leda ett team" kvar. Och lite mer praktik. I stort sett färdigbakad alltså. Så har du ett jobb till mig snarast? Please, kontakta mig!

Nörd

2010-12-04T01:05:00.003+01:00

Eftersom jag stolt kan kalla mig nörd så sitter jag och pluggar idrottsskador nu, en fredagsnatt. Det kliar i tejpfingrarna. Kanske ska leta upp ett idrottslag som vill ha hjälp till våren?

När jag var liten ville jag jobba i antingen svenska herrlandslaget i handboll eller i Leksands IF. Handbollen var mest pga min idol Vranjes. När han slutade dog lite av den drömmen.

Nu ska jag nog nörda vidare, finns massor av idrottsskador att lära sig. Både akut omhändertagande, rehabilitering och förebyggande. Eller så sover jag. Ja, jag tror på det sista. Det är läggdags, nörden i mig får vila lite.

En vanlig dag som blivande sjukgymnast

2010-12-02T21:24:00.002+01:00

Jag ska göra ett försök att svara så bra jag kan på frågorna jag fått i kommentatorsfältet. Vill först be om ursäkt för att det dröjt med svar. Sen måste jag bara påpeka att jag har en felaktig rubrik; det finns inget som kan kallas "vanlig" dag.

Kan börja med att svara på frågan om intaget; är det svårt att komma in på sjukgymnastlinjen? Jag kan ju bara svara utifrån hur det såg ut när jag sökte 2008. Då varierade poängen ganska mycket mellan skolorna, Göteborg låg på över 19 av 20 medan Luleå (tror jag att det var) låg runt 15-16. Men kika in på VHS.se, där finns statistik som stämmer. Ett tips är ju att göra högskoleprovet för att öka chanserna.

Just nu är jag inne på termin 5 av 6, och precis som Lene skrev i sin kommentar så varierar en dag i skolan beroende på vilken termin och kurs man är inne i. Men i stora drag skulle man kunna säga att första året består till större delen av teori för att man ska bygga upp sin grundkunskap. Under andra året, i termin 4, kommer man ut på praktik för första gången och fokuserar då på undersökning.
Nu under tredje och sista året skriver man sitt examensarbete och just nu är vi ute på praktik igen också. Totalt har man 25 praktikveckor och har möjlighet att välja till 5 extra om man vill.
Tempot under åren är både upp och ner, tunga kurser brukar varvas med lite lättare.

Just vår utbildning har en beteendemedicinsk inriktning, vi ser till hela människan och inte bara till själva skadan. Psykologi är en viktig del av sjukgymnastiken.

Vilka intressen och egenskaper bör man ha som sjukgymnast?
Jag tycker att det är viktigt att man är intresserad av människor och just mötet med patienten är bland det viktigaste. Man måste lyssna på personen och tillsammans ska man hitta en lösning på problemet han/hon söker för. Det gäller också att lita på vad man ser och känner, och att kunna lägga ihop de pusselbitar man hittar.
Du bör kunna erkänna dina brister, är du inte helt säker på vad som gör ont - säg det då och föreslå att ni antingen kan prova några behandlingar du tror kan fungera eller att du kan hänvisa vidare till någon som är bättre på just det området. Alla kan ju inte vara bäst på allt.

Lämna aldrig en patient vind för våg - FÖLJ UPP! Fungerar inte behandlingen måste man prova något annat.

(Dessutom bör man ha ett intresse för kroppen och för träning ;) )

Om det är något som är oklart eller om det finns fler frågor - fråga på!

Hemtenta in progress

2010-11-19T15:07:00.002+01:00

Hej alla glada! Nu är det helg igen. För min del betyder det hemtenta. Just nu ca 0 ord nedskrivna. Det går trögt nu med andra ord. Jag som aldrig brukar ha svårt att hitta orden kämpar med varje bokstav. Aj aj, måste vara förkylningens fel.

Åter till kvällens fredagsmys: hemtenta!

Vård?

2010-11-16T19:41:00.002+01:00

Har aldrig sett och hört så många exempel på dålig vård som jag gjort under den här praktiken. Ologiska diagnoser, knepiga behandlingar och massa ignorans.

Om du har ont så är det garanterat kroppens sätt att säga att något inte är helt hundra. Då måste vi som vårdpersonal lita mer på vad vår patient säger än vad t ex röntgen visar. Om vi inte hittar något alls i undersökningen så måste vi kunna erkänna att vi inte vet exakt vad det beror på men att vi har olika behandlingsalternativ att testa, eller att vi kan hänvisa vidare till någon som är bättre på området.

Man är inte gud och kan inte allt. Men våga erkänna bristerna istället för att patienter ska lida av okunskap.

Amazing

2010-11-10T22:49:00.004+01:00

Jag är nu i slutet av min näst sista praktikvecka. Herregud vad jag har utvecklats som sjukgymnast. Mycket tack vare tron på mig själv. Och känslan av att kunna kliva ut i juni och göra ett bra jobb som sjukgymnast förstärks mycket tack vare att man ser resultat.

T ex så haltade en kvinna in på praktiken, med smärta i ena knät och andra foten. Hon gick i sidled, ett steg i taget i trappan och kunde inte sätta ner hälen i golvet utan gick på tå. Mindre än en timme senare knallade hon som vanligt i trappan och kunde sätta ner hälen. Efter att ha varit under utredning i över ett år. Hon har gått hos sjukgymnaster och läkare som har jobbat i år. Och jag som inte ens är klar gör ett bättre jobb. Jag fick en kram och hon grät. Och utbrast "Varför har ingen gjort det här tidigare? TACK!"

Och en ballerina kunde dansa igen. Efter att en naprapat ordinerat vila i 6-7 veckor utan bättring. Hon har nu gått hos mig i 2 veckor och kan börja dansa igen. Idag kom det en låda choklad och det här kortet

Det är uppskattning som den här som gör att man lyfter och inser att man har valt ett grymt yrke. Tack mina underbara patienter, utan er skulle jag inte kunna utvecklas som person och sjukgymnast!

Slö-söndag

2010-11-07T20:39:00.002+01:00

Helgens sista dag har till större delen spenderats sittandes på min bakdel. Jag har både pluggat och gjort mindre produktiva saker så som att spana in senaste nyheterna på Nelly.com.

Jag hann att tänka tanken "efter att jag pluggat klart det här så ska jag ta en löprunda i solen". Sen försvann plötsligt solen. Jag tycker inte om Sverige i november. Herregud, det kan ju inte bli mörkt redan vid 16! Eller så måste jag bli mer effektiv. Eller smartare. Spring först medan solen är framme och plugga sen när det är mörkt och äckligt ute.

Men man kan ju inte vara Einstein hela tiden.

Runaway train

2010-11-06T15:12:00.002+01:00

Ibland vill man bara bort även om man har det kanon där man är nu. Så är det för mig nu. Jag älskar att vara ute på praktik. Jag älskar att bo i samma hus som mina brudar. Jag trivs toppen i Västerås. Men jag vill också bara bort från allt ibland.

Seems like I should be getting somewhere
Somehow I'm neither here no there.

Runaway but it always seems the same